.

Inspiration kring Smart industri – framtidens industri

Det finns många goda exempel på hur industriföretag dragit nytta av digital teknik för att effektivisera produktionsflöden, höja kvalitén, förenkla för kunder och säkerställa att produktionen stannar i Sverige. Tillväxtverket har tagit fram en rad filmer med några spännande företagsexempel på detta. Samtliga filmer finns i en lång och en kort version på:
https://www.youtube.com/playlist?list=PLOXmZIAYfdSGHuE5t4BYfK0umWfBeARw-

Exempel som filmerna visar:

  • Hur bolaget lyckas få en fullt kvalitetssäkrad produkt på kortare tid med hjälp av digitala instruktioner till operatörerna. Med hjälp av digitalisering ökar flexibiliteten för kunderna samtidigt som kvaliteten ökar och felen minskas.
  • Hur nya digitala uppföljningssystem skapar högre beläggningsgrad, lägre stress och tillväxtmöjligheter. Tack vare digitalisering har bolaget full koll på orderstatus, leveranser och fått möjlighet att nyrekrytera.
  • Hur bolaget genom digitalisering och automatisering fått friskare personal, roligare arbetsuppgifter, bättre effektivitet och högre lönsamhet. Tack vare digitalisering kan bolaget behålla arbetstillfällen och produktion i Sverige.
  • Hur automatisering av lager kombineras med ett och samma system för säljare, order, kunder och lager. Sömlösa övergångar från ritning direkt till produktion skapar ökad snabbhet i hela kedjan. Kombinationen av integrerade digitala system mellan olika delar i verksamheten och automatiserat lager skapar stor kundnytta.
  • Hur hela kvalitetssäkringsprocessen kan digitaliseras genom flexibel automation. När robotar moderniseras kan företag både söka annan kompetens och öka produktionstakten. Med hjälp av digitalisering och artificiell intelligens kan industriproduktion moderniseras ytterligare.

Filmerna är framtagna av Tillväxtverket som en del i arbetet med Smart industri. Syftet är att inspirera små och medelstora industriföretag och visa på goda exempel på hur företag har ökat sin konkurrenskraft genom digitalisering och automatisering. Vill du veta mer om digitaliseringens möjligheter? Läs mer på https://tillvaxtverket.se/smartindustri

Miljoner i EU-medel för att stödja företag i Blekinge i arbetet med kompetensförsörjning

Blekinges innovationsmiljöer har beviljats närmare 9 miljoner kronor från EU:s socialfond (ESF) för projektet Framtidskompetens i Blekinge med start den 1 mars 2019. Projektet handlar om att stödja och utveckla små och medelstora företags förmåga och processer för att bli mer effektiva i sin kompetensförsörjning. Projektägare är Techtank och partners i projektet är Blekinge Business Incubator (BBI), Blue Science Park och NetPort Science Park.

I korthet handlar projektet Framtidskompetens i Blekinge om att bli bättre på att både attrahera, utveckla och behålla personal. De deltagande företagen kommer genom coachning och kompetenshöjande insatser att stöttas i sitt arbete med bland annat kompetensförflyttning, talangattraktion, rekrytering och employer branding.

Breddad rekrytering viktigt för industrin

– Kompetensförsörjningen är en stor utmaning för våra industriföretag och ett viktigt område att arbeta strategiskt med. Vi är därför väldigt glada över att ha blivit beviljade medel för detta projekt, säger Ingela Håkansson, projektledare, Techtank, och fortsätter:

– Kan vi stödja företagen med att utveckla befintlig personal för att förflytta dem uppåt i det vi kallar för kompetenstrappan, kan de många gånger täcka sitt behov av högkvalificerad personal genom intern kompetensutveckling. Då frigörs lediga positioner på företaget som kräver mindre kvalifikationer och som kan vara lättare att rekrytera till.

Frågor som blir intressanta att arbeta med i projektet är bland annat hur företagen kan motivera personal att vilja utvecklas och ta nästa steg på kompetenstrappan, hur man kan arbeta med mentorskap för att stötta ny personal och hur företaget kan bredda sin rekryteringsbas.

– Eftersom det är svårt att hitta rätt kompetens till industrin är det viktigt att arbeta med så brett perspektiv som möjligt. Det handlar många gånger om att se förbi stereotypen av vilka som arbetar i industrin och se till hur man rekryterar utifrån bland annat kön, ålder och etnicitet där det många gånger råder en obalans. Hur kan vi till exempel bli bättre på att attrahera fler kvinnor och unga till industrin? Hur kan vi öka antalet människor med utländsk bakgrund? Detta är viktiga frågor för företagets arbetsgivarvarumärke, eller employer branding, som också är ett av de områden vi kommer att arbeta med i projektet, avslutar Ingela Håkansson.

Fakta

Projektnamn:      Framtidskompetens i Blekinge
Projektägare:     Techtank
Partners:            Blekinge Business Incubator (BBI), Blue Science Park, NetPort Science Park
Projekttid:           1 mars 2019 – 28 februari 2021
Finansiering:       Europeiska Socialfonden
Total budget:     8 752 488 kr

Mer information

Ingela Håkansson, projektledare, Techtank
ingela.hakansson@techtank.se, 0454-57 27 43

Ingela Håkansson, projektledare, Techtank

Teknikcollege Sydost 10 år!

Den 22 november 2018 hölls Öppet Hus på Nordenbergsskolan i Olofström och samtidigt uppmärksammades att Teknikcollege Sydost firar 10 år.

Nordenbergsskolan var 2008 först ut att certifieras i regionen och har idag högt söktryck på Teknikcollegeprogrammen. Det är Teknik-, Industri-, Fordon-, El/Energiprogrammen tillsammans med T4 som ingår i Teknikcollege. Det var ett mycket välbesökt arrangemang där blivande elever och deras föräldrar fick information, möjligheter att ställa sina frågor och testa på alltifrån att snurra i en lastbilshytt till att köra radiostyrda XC 90s.


Pressmeddelande från Teknikcollege Sydost

Hösten 2008 certifierades Teknikcollege Sydost och de senaste tio åren har konceptet vuxit till att omfatta 150 industrirelevanta utbildningar, 3000 samverkansföretag och 180 kommuner runt om i hela Sverige, vilket gör Teknikcollege till Sveriges största samverkansplattform för kompetensförsörjningsfrågor inom industrin.

Ingela Håkansson, Projektledare Kompetensutveckling och -försörjning, Techtank (Regional processledare, Teknikcollege Sydost 2007-2012)
-Teknikcollege Sydost startades 2008, i en av de tuffaste tiderna industrin haft i regionen. Fordonskrisen slog till med full kraft och det syntes även på de låga söksiffrorna till Teknikcollege-utbildningarna. Genom ett nära samarbete mellan skola och näringsliv har intresset för de tekniska utbildningarna ökat. De senaste åren har dessutom industrin gått på högtryck och man har kunnat anställa många. Att framöver ännu bättre kunna matcha industrins kompetensbehov kommer vara avgörande för att kompetensförsörja industrin.

Håkan Ljungbeck, Director Quality & Operational Development, Volvo Cars Body Components, och regional styrgruppsordförande Teknikcollege Sydost
– Volvo Cars har varit engagerade i Teknikcollege sedan starten 2008. Det är en viktig plattform för oss i vårt arbete med kompetensförsörjning. Att väcka och öka intresset för teknik är avgörande för att stimulera eleverna till att välja en teknikinriktad utbildning. För Volvo Cars är det naturligt att samverka och vi konstaterar att vi inte klarar av att hantera utmaningen med kompetensförsörjningen på egen hand. Därför blir samverkan mellan utbildningsanordnare och företag inom ramen för Teknikcollege en nyckelfaktor för att vi ska lyckas.

Fredrik Gummesson, Regional Processledare, Teknikcollege Sydost
– Teknikcollege genomför en rad aktiviteter för att säkerställa återväxten av kompetens inom teknikbranscherna. Kompetensförsörjningen är en avgörande faktor för att säkerställa tillväxt och högst upp på agendan för de flesta företagen/organisationer i regionen. Genom att tillsammans arbeta strategiskt och långsiktigt är vi på god väg att lyckas med målsättningen att öka söktrycket till våra utbildningar inom Teknikcollege. De senaste åren har visat ett ökat intresse vilket är mycket positivt!

Om Teknikcollege
Teknikcollege är Industrirådets verktyg för att säkra kompetensförsörjningen för företag inom teknik- och industribranscherna. För att öka intresset för teknikinriktade utbildningar efterfrågar dels näringslivet men även grundskolan aktiviteter som medvetandegör barn och ungdomars teknikintresse. Att skapa möten mellan skolan och näringsliv och få företagen engagerade är helt avgörande för att lyckas. Lärare, Studie- och yrkesvägledare samt skolledning efterfrågar aktiviteter där eleverna får praktisk kunskap om vad olika typer av arbeten innebär. Inom ramen för Teknikcollege är det en viktigt att långsiktigt arbeta med att öka teknikintresset för att sin tur öka söktrycket till de tekniskt inriktade utbildningarna. Industrin står inför en stor utmaning med stora pensionsavgångar och för att kunna fylla på med ny kompetens måste fler söka sig till teknikspåret då verkligheten visar att utbildningsplatser har vakanser.

Faktaruta/presentation:

  • Teknikcollege har funnits i 12 år och Sveriges största plattform för teknik- och industribranschernas kompetensförsörjning
  • Industrirådets medlemmar: Teknikföretagen, IF Metall, Livsmedelsföretagen, Trä- och Möbelföretagen, Industriarbetsgivarna, IKEM, GS Facket, Sveriges Ingenjörer, Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet och Unionen
  • Teknikcollege Sydost består av kommunerna i Emmaboda, Karlshamn, Olofström samt Ronneby

Ny ägare för Stans & Press

Stans & Press har fått ny ägare i form av industrigruppen Teqnion som nyligen köpt företaget av Midway Holding-koncernen.

– Det är väldigt positivt att vi genom Teqnion har fått en ägare med en klar målsättning att växa organiskt och genom att köpa bra företag med potential – de ser långsiktigt på sina förvärv med siktet ställt framåt uppåt med en klar målsättning att utveckla förtaget och öka omsättningen, säger Olle Ekstrand, försäljningschef och numera även VD för Stans & Press.

Även tidigare ägaren Midway Holdings ser positivt på den fortsatta utvecklingen för företaget.
–Stans & Press är ett starkt och välkänt varumärke inom sin nisch och vi ser att företaget har större möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt hos den nye ägaren Teqnion, säger Midway Holdings VD Sverker Lindberg i ett pressmeddelande.

Techtank är numera Bronze Label-certifierade

Techtank har under hösten 2018 kvalitetscertifierats med en Bronze Label i European Cluster Management Excellence.
– Kvalitetsmärkningen är ett bevis på att vårt kluster håller en god standard efter europeiska mått, säger Jörgen Adolfsson, klusterledare för Techtank.

Genom en omfattande benchmarking i vilken Techtank jämfördes med andra organisationer med liknande klusterverksamhet i Europa gjordes sedan en bedömning av klustret. Man tittade bland annat på klustrets struktur, ledarskap, styrning, finansiering, tjänster som erbjuds, kontakt och interaktion inom klustret och på insatserna som genomförs.

Efter att alla delar summerats stod det klart att Techtank uppfyllde de krav som behövs och beviljades därmed European Cluster Excellence Initiative Bronze Label.

Bakom certifieringen står ESCA, European Secretariat for Cluster Analysis, Cluster Management Exellence och European Cluster Excellence Invite.

Exjobb gav två nya medarbetare på Evomatic

– Vårt fokus var först och främst att göra ett bra exjobb, men visst fanns förhoppningen om en anställning på sikt. Nu hade vi flyt att det blev så direkt efter exjobbet, berättar Alexander Boneck, som tillsammans med Jint Van Reeden gjorde sitt exjobb på Evomatic under våren 2018.

– Det var jag som hade flyt, kontrar Patrik Enarsson, konstruktionschef på Evomatic, som efter ett väl genomfört exjobb av BTH-studenterna kunde erbjuda både Alexander och Jint anställning som konstruktörer på automationsföretaget i Karlshamn.

Exjobbsmässa blev startskottet

Alexander och Jint har varsin civilingenjörsexamen i maskinteknik från Blekinge Tekniska Högskola med inriktning produktutveckling respektive beräkning. Evomatic kom de i kontakt med i samband med exjobbsmässan i Karlskrona i oktober 2017, där Evomatic deltog tillsammans med andra medlemsföretag i teknikklustret Techtank.

– Vi ville kolla vilka företag som var engagerade i att leverera exjobb till studenter, och det kändes på en gång intressant med Evomatic. Efter lite telefon- och mailkontakt och möten blev det bestämt att vi skulle göra vårt exjobb hos dem, berättar Alexander.

– Vi var rätt öppna kring temat för exjobbet men filtrerade ner en handfull olika idéer till tre förslag som studenterna fick välja mellan. I slutändan blev temat ”Produktutveckling av plåtskiljare”. Det finns många plåtskiljare på marknaden men de är både relativt dyra och avancerade, och vi ville arbeta fram en som kunde skilja aluminium på ett så enkelt sätt som möjligt. Här lyckades Alexander och Jint verkligen komma fram med något bra, konstaterar Patrik.

Exjobbet pågick från mitten av januari till början av juni 2018, och den mesta tiden höll Alexander och Jint till på Evomatic, något de själva menar bidrog till ett bättre resultat.

– Här fick vi tillgång till verkstad och utrustning på ett helt annat sätt än om vi hade gjort arbetet på högskolan. Dessutom visade många på Evomatic stort intresse för vårt exjobb och kom med tips och idéer, så vi fick verkligen god hjälp under hela resan, berättar Jint.

Synergieffekter med att anställa två samtidigt

Alexander och Jint arbetar sedan sommaren 2018 som konstruktörer på Evomatic och ser positivt på att de båda fick anställning efter exjobbet, något Patrik håller med om.

– Jag ser definitivt synergieffekter med att anställa två på en gång, dels blir det mer effektivt då vi kan gå igenom rutiner och instruktioner med dem samtidigt, dels har de god hjälp av varandra och kan bolla idéer och använda kunskaperna från högskolan på ett bra sätt.

Alexander och Jint ingår i en grupp av ett tiotal konstruktörer där de jobbar med lite olika inriktningar.

– Jag håller på med beredningar och koncept till robotcellerna. Det kan till exempel handla om att rita upp i CAD hur en robotcell kan se ut till potentiella kunder, berättar Jint.

– Jag jobbar lite mer inriktat på detaljritningar för tillverkning av produkter, men håller även på lite med beredning. Patrik har varit noga med att vi får testa på olika inriktningar inom konstruktionsområdet, berättar Alexander.

– Tittar man på den fem år långa civilingenjörsutbildningen ingår det förhållandevis lite konstruktion, till exempel CAD, vilket är viktigt när du ska jobba som konstruktör där mycket fokus ligger på att just rita och konstruera. Mycket av detta får man lära sig på plats på jobbet. Fördelen med att anställa civilingenjörer är att de har vanan av att jobba självständigt, söka information och snabbt lära sig det som behövs, menar Patrik.

Han poängterar samtidigt att det är bra att som student försöka få sommarjobb eller jobba timmar på något intressant företag för att få lite kött på benen inför en framtida anställning.


Bild: Vid datorn Alexander Bonech, stående till vänster Jint Van Reeden och till höger Patrik Enarsson

Rekommenderar andra företag att anlita exjobbare

På Evomatic ser man väldigt positivt på att ha nära kontakt med högskolan, i detta fall Blekinge Tekniska Högskola. Det ger möjlighet att komma med inspel till utbildningarna och är också en viktig pusselbit i företagets kompetensförsörjning då det bidrar till att attrahera studenter till företaget.

– Vi försökte hitta konstruktörer på olika sätt, bland annat via Arbetsförmedlingen, men fick inget napp. Då valde vi att prova detta. Förutom att man får in helt nya ögon som kollar på ett utvecklingsprojekt i samband med exjobbet hinner man lära känna studenterna under ett halvår innan en eventuell anställning, vilket ju fungerade jättebra för oss i detta fall, säger Patrik, och tycker att man som företag inte ska vara rädd för att anlita exjobbare.

– Studenterna är så pass drivna att de sköter det mesta själva. Man behöver inte heller ha en färdig plan för exjobbet. Det är nästan en fördel att studenterna kan hjälpa till att utforma ett bra förslag.

Alexander och Jint skickar också med några tips till studenter som funderar på att göra exjobb ute på företag.

– Skapa kontakt tidigt med företaget och ha en plan klar redan i januari när man ska sätta igång. Gör gärna exjobbet tillsammans med någon, det är en stor fördel att kunna bolla olika problem. Många gånger kommer man fram till lösningar utan att behöva gå till handledaren, säger Alexander.

– Att komma ut på ett företag ger också en chans att testa och utvärdera det man lärt sig på utbildningen. För oss var det nyttigt att se hur Evomatic jobbar, lära oss nytt, men också tipsa om saker vi lärt oss på högskolan, avslutar Jint.